UppSkrolla upp
TillbakaTillbaka

Från insikt till handling: nu testar vi AI-stöd i en kostnadsfri pilot

Person i grön jacka knyter löparskon på en bänk i ett kontorstrapphus, med höstljus genom fönstret.

Vi vet ofta vad som skulle behöva förändras. Ändå tar vardagen över. I höst testar vi på HMC Företagshälsa ett nytt sätt att stötta medarbetare hela vägen från insikt till faktisk vana: digitala samtal med stöd av AI, byggda på motivationsforskning tillsammans med forskarna bakom metoden. Deltagandet är kostnadsfritt, och vi söker nu företag som vill vara med.

Insikt utan handling stannar ofta vid oro

Efter snart tjugo år inom hälsa och träning har jag sett samma mönster upprepa sig. En hälsoundersökning i arbetslivet ger svar på hur läget ser ut, både gällande arbetsmiljön och den egna hälsan. För många blir det svart på vitt vad som skulle behöva förändras. Medarbetaren nickar, känner igen sig och vill verkligen. Sedan kommer måndagen, kalendern fylls, och sex månader senare står vi på samma ställe igen.

Insikt blir sällan förändring av sig själv. Det som behövs är ytterligare stöd i förändringsprocessen, alltså bryggan mellan insikt och handling. En insikt som aldrig blir ett beteende ger sällan förändring, snarare dåligt samvete.

Den bryggan har varit svår att bygga, av en enkel anledning: den kräver återkommande, individuellt stöd över tid. Sådant stöd är svårt att få att räcka till alla medarbetare. Det är precis där vi tror att ny teknik kan göra verklig skillnad.

Hälsa är en resurs, också på arbetsplatsen

Vi pratar gärna om hälsa som något privat. På jobbet är den samtidigt en av de mest avgörande resurser vi har.

En medarbetare med god hälsa har mer energi över en arbetsdag, bättre kognitiv uthållighet och en kropp som klarar belastning. Det märks i kvaliteten på besluten, i uppmärksamheten vid riskmoment och i orken att ta tag i det som är svårt. Arbetsplatser där fler mår bra tenderar också att bli socialt starkare: människor med överskott orkar hjälpa andra, ta konflikter konstruktivt och hålla ihop när det blir tufft.

Potentialen är väl belagd. Enligt WHO kan hälsosamma levnadsvanor förebygga omkring 80 procent av all hjärt-kärlsjukdom och stroke, 30 procent av all cancer och 90 procent av all typ 2-diabetes.

Det här är dessutom kärnan i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverkets föreskrifter handlar i grunden om att förebygga ohälsa innan den blir sjukfrånvaro. Ett systematiskt arbete med medarbetarnas förutsättningar handlar alltså inte om att gå utöver uppdraget, utan om att hedra det. Och ett företag där fler mår bra blir mer motståndskraftigt: färre sjukskrivningar, mindre produktionsbortfall och en kompetens som håller över tid.

Varför frågan är känslig, och hur vi hanterar det

Här finns samtidigt något som sällan sägs högt: träning, vila och kost är laddade ämnen på en arbetsplats.

Många chefer tvekar att lyfta dem, av rädsla för att klampa in i det privata eller peka ut någon. Samtidigt saknar många verksamheter en tanke om hur man långsiktigt säkrar att medarbetarna orkar hela vägen fram till pension.

Hos medarbetarna finns en annan sida. Det kan uppstå en tyst uppdelning mellan de som tränar och de som inte gör det, där den senare gruppen känner sig granskad. Bakom detta ligger sällan lättja. Det handlar om självkänsla efter tidigare misslyckade försök, om logistik med barn och skiftarbete, om ekonomi, och om vanan att alltid sätta sig själv sist. Kombinationerna är ungefär lika många som antalet människor.

Därför bygger det vi nu testar inte på pekpinnar eller prestation. Det utgår från varje individs egna skäl och egna förutsättningar, och det är frivilligt för varje medarbetare.

Små steg som bygger fart

Grundtanken är enkel. Den som tar ett litet steg och märker att det gick, får lite mer tilltro till nästa steg. Så byggs fart.

Det avgörande är vad som händer när något går emot, för det gör det alltid. En förkyld vecka, en resa, en period med hög arbetsbelastning. Där faller de flesta förändringsförsök. Det som testas nu är just stöd i de lägena: när ett hinder dyker upp finns det någon som hjälper dig hitta vägen runt det, i stället för att du tyst konstaterar att det inte blev av.

Det här testar vi, tillsammans med Lindwela

Under hösten 2026 genomför vi en pilot tillsammans med Lindwela, som utvecklat en digital metod för att fler ska få träningen att faktiskt hålla över tid.

Bakom metoden står bland andra Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi vid Göteborgs universitet. Han har ägnat sin karriär åt frågan om varför vi gör eller inte gör det vi vet är bra för oss, och är i sammanhanget känd för att kritiskt granska ovetenskapliga hälsotrender. Metoden vilar på bästa tillgängliga evidens från motivations- och vaneforskning.

Rent praktiskt möter medarbetaren ett program på 30 dagar i fyra steg, med digitala samtal som förs med stöd av AI:

  • Vad som driver dig, och vilken sorts träning som faktiskt passar ditt liv
  • Vilka förutsättningar som behöver finnas på plats för att det ska hålla
  • En realistisk plan, och hur du hanterar de hinder du vet kommer
  • Uppföljning och justering efter tre veckor, när verkligheten hunnit testa planen

Efter 30 dagar får varje deltagare en personlig sammanställning av sina egna mönster, sina drivkrafter, sina risksituationer och konkreta strategier framåt. Därefter finns möjlighet till fortsatt uppföljning.

Min egen erfarenhet av tjänsten

Jag har testat tjänsten själv innan vi gick vidare, för det är ett krav jag ställer på allt vi rekommenderar våra kunder.

Den var ärligt talat bättre än jag hade väntat mig. Det jag framför allt fastnade för var hur pragmatisk den är. Jag blev inte inpassad i en färdig modell som jag skulle anpassa mig efter, utan samtalen utgick från min situation och mina behov. Det är en viktig skillnad, för det är oftast precis där generella hälsoprogram tappar människor.

Vi utvärderar effekten tillsammans

Det här är en pilot, och det ska sägas rakt ut: metoden är ny och vi utvärderar den tillsammans medan vi genomför den.

Vi följer upp läget före och efter på gruppnivå, hur många som väljer att delta, hur det upplevs och hur det fungerar rent praktiskt hos er. All återkoppling till er som arbetsgivare sker anonymt och aggregerat. Inga personuppgifter går till er eller till oss på HMC.

Att vara med innebär alltså två saker samtidigt. Era medarbetare får tillgång till ett stöd de annars inte hade fått, och ni bidrar till utvecklingen av ett verktyg som kan komma många fler till del. Ju fler som deltar, desto bättre underlag får forskningen och den fortsatta utvecklingen. Det här är folkhälsoarbete på riktigt, ute på arbetsplatserna där människor faktiskt befinner sig.

Vill ni vara med?

Piloten är kostnadsfri för er som arbetsgivare, och frivillig för varje medarbetare. Pilotperioden pågår under hösten, och sista dagen för medarbetare att registrera sig är den 30 november.

Anmäl ert intresse för piloten här

Efter anmälan får ni ett mail från mig där vi samordnar ett uppstartsmöte med Lindwela.

Lunchwebbinarium den 15 september

Vill ni veta mer innan ni bestämmer er? Tisdagen den 15 september kl 12:15 till 12:45 håller vi ett kostnadsfritt lunchwebbinarium tillsammans med Lindwela.

Magnus Lindwall går igenom vad forskningen faktiskt säger om varför beteendeförändringar håller eller faller, och hur det kan omsättas på en arbetsplats. Därefter visar Johan Lundgren och Jacob Andrén hur metoden fungerar i praktiken. Vi avslutar med frågor.

Anmäl dig här - OSA 14 september kl 14:00

Länk till webbinariet skickas till din e-post inför tillfället.

Jarno Väresmaa är marknads-, sälj- och kundansvarig hälsoutvecklare på HMC Företagshälsa. Han har snart tjugo år inom hälsa, träning och prestation bakom sig, med studier på kandidatnivå i biomedicin och masternivå i psykologi.